Iron Man, en sorts recension:

1 maj välkommen, istället för att demonstrera åt jag cajun-mat, drog pissoaranekdoter och såg Iron Man. Jag är alltid lite kluven när det kommer till superhjältefilmatiseringar - Jag går alltid och ser dem, det är givet, men tycker allt som oftast, även när de är bra, att de inte är i samma klass som "vanliga" bra filmer. Är du med? Spiderman 2 och Batman Begins till exempel, är ju de bästa superhjältefilmerna hittills, men de är ju inte alls i samma klass som exempelvis Bladerunner och The Matrix (1:an). Svårt att sätta fingret exakt på vad det är som saknas, men något är det. Detta gäller även för Iron Man. Dock, trots denna avsaknad av fan-vad-sjukt-bra-det-är-känsla så är Iron Man en riktigt bra film, faktiskt helt i klass med tidigare nämnda Spiderman och Batman. Filmens fokus är naturligtvis själva rustningen, och även om backstoryn är rätt cheezy så märks det tidigt att Iron Man som karaktär rent visuellt är som klippt och skuren för film. Svinbra. Bra tyngd. Vidare så är Robert Downey Jr. rätt gjuten som en arrogant Tony Stark (men varför är han inte alkoholist i filmen, det är ju en stor del av karaktären i serien?), Jeff Bridges övertygar som Obadaiah Stane och det är kul att de smygintroducerar Tony Starks polare James Rhodes som War Machine. Känns rätt upplagt för en uppföljare. Iron Man vs. War Machine. Jag skulle se den. Om det inte var för GTA4 så skulle jag ta en sväng med demot för Iron Man-spelet nu efter att ha sett filmen, men det får bli någon annan gång. Tack.