Helgens dilemma

Aaah, jag köper Bioshock som släpps idag, men kan inte spela det förrän på söndag då jag lovat att spendera helgen hos mina föräldrar (i Vagnhärad, såklart, för dig som inte hängt med från början). Har definierat två möjliga vägar att gå:

1. Spela inte Bioshock förrän på söndag.
2. Ta med 360:n på tåget hem över helgen.

Nedladdningsbara plasmider

Mitt i allt frosseri i Mass Effect läser jag den glada nyheten om att det i denna vecka kommer att finnas nytt, helt gratis, nedladdningsbart content till Bioshock. Förutom några buggfixar och annat torrt så kommer det att finnas ett knippe nya plasmids att leka (ie ha ihjäl psykopater) med. Strålande! Återkommer i ärendet så fort jag har haft möjlighet att testa.

Ayn Rand-influenser i Bioshock

Förutom de filosofiska och idella influenser som Bioshock lånat från Ayn Rands böcker så finns det ett helt gäng väldigt konkreta likheter. Vi listar väl upp dem här helt enkelt:

1. Författarinnans namn har använts för att skapa Raptures grundares namn: Ayn Rand - Andrew Ryan.
2. Skurken Fontaines namn är en ordlek på boktiteln The Fountainhead.
3. Den (till en början så) hjälpsamma Atlas namn är taget från boktiteln Atlas Shrugged.
4. Det sägs att ägaren till Bioshocks genmodifieringsstationer Eve's Garden är H. Roark. Huvudperson i The Fountainhead är Howard Roark.

Du har säkert kommit på fler än dessa, så skicka in dem.

Spela Bioshock kanske? Idag!

Dags att bli febrig och "jobba hemma" lite, för demot för Bioshock finns på Marketplace från och med idag.

Plasmid warning

Jag har testat mig igenom demot för Bioshock en handfull gånger nu, och måste säga att jag tror på hypen - spelet känns riktigt riktigt bra. Första genomspelningen av demot kändes faktiskt inte alls särskilt imponerande, men jag bestämde mig för att ge det en andra (och en tredje, och en fjärde etc) chans, vilket har resulterat i att jag ändrat mig och snällt fått sälla mig till skaran som ivrigt väntar på att få spendera en del av nästa fredagslön på det då nysläppta spelet. Läs lite Penny Arcade medan ni väntar, det blir grymt:

Jag läser böcker också

även om det här digitala utrymmet för det mesta kanske inte förmedlar det särskilt tydligt. Hög tid med andra ord för helgens (och den här bloggens första) boktips:

Senast utlästa bok för min del är Ayn Rand's tegelsten The Fountainhead, som jag, villigt och utan att skämmas, erkänner att jag hörde talas om och blev peppad på att läsa först efter att ha spelat klart Bioshock på Xbox360. Jag nöjer mig med att här bara konstatera och helt subjektvt påstå att The Fountainhead, släppt 1943, är en av de mer intressanta och tidlösa böcker jag någonsin läst, och att den och Ayn Rand's egna teorier om objektivism är Bioshock's primära inspirationskälla. Vem säger att det inte är allmänbildande att spela TV-spel nu? Hur som helst, svinbra bok, och i och med att all relevant information om Rand redan finns på Wikipedia så nöjer vi väl oss med att posta den här länken dit. Är nu mitt uppe i Rand's sista verk från 1957, Atlas Shrugged, och om den fortsätter utvecklas på samma sätt som The Fountainhead gjorde så lär jag ha en väldigt trevlig litterär resa framför mig. Pretentiöst? Ja, det har du faktiskt helt rätt i.

Bioshock: Check

Dude, Bioshock, vilket spel. Otroligt bra, otroligt spännande, otroligt att det överträffade mina förväntningar. Jag var inte alls superpeppad efter att ha spelat demot första gången, men nu, efter att ha klarat spelet: Vilken jävla resa. Om du inte spelar det, då missar du något.

2 korta spelbra:

1. Bioshock 2 är officiellt och rapporteras släppas sista kvartalet 2009. Perfekt säger jag, som nästan pissade på mig flera gånger när jag spelade 1:an. Via Joystiq.

2. Mass Effect 2 ska enligt Bioware få betydligt mer varierande sidouppdrag än 1:an. Perfekt säger jag, som är tvungen att göra precis alla sidouppdrag hur tråkiga de än är. Via Xbox360fanboy.

Dilemma: Rädda, skörda eller mixa?

Det ska tydligen finnas tre slut i Bioshock beroende på hur du tar dig an spelets Little Sisters - Ett om du räddar alla, ett om du skördar (= tar livet av) alla samt ett om du mixar (eller inte gör någotdera). I min första genomspelning räddade jag alla, och blev verkligen inte besviken på det slut jag blev belönad med. Frågan är nu inte om utan snarare när jag ska ta mig tid att spela igenom spelet så att jag får se de andra två sluten. Dock, det blir med värk i själ och hjärta som jag tar mig an skördandet, för jag vill ju egentligen bara rädda dem.

Bioshock ljudklipp

Ett knippe ljudfiler från Bioshocks pryl- och genetikautomater. Varsågod.

Vending Machine: Circus of Values
Vending Machine: Come back when you get some money…
Vending Machine: I’ve got a family to feed
Vending Machine: No Refunds
Gatherers Garden
In the Garden…

Adrenalinchock

En väldigt fartfylld anledning till att spela Bioshock:

02.04 - GAME OVER

Har precis sträckspelat Halo från början till slut, helt utan avbrott. Total speltid cirka fem och en halv timme. Ett riktigt bra spel, som blir ännu bättre av att spelas tillsammans med kompisar. Det är ett rent nöje att spela Halo kooperativt online med likvärdiga medspelare. Digital (manlig?) gemenskap at its finest. Visst, spelet kanske inte alls har lika stark emotionell impakt som exempelvis The Darkness och Bioshock, men det är ju inte riktigt det Halo ska göra heller. Halo ska bjuda på intensiv fighting, explosioner och fin grafik. Vilket det gör, och det gör det väldigt väldigt bra. Tack, och god natt.

Betyg: 9/10

Juliette & Sissela

Sitter och väntar på att att nedladdningen av Bioshock-demot ska snigla sig klart när jag plötsligt slås av insikten att Juliette Lewis och Sissela Kyle är rätt lika varandra. Eller?

Devil May Cry 4, en sorts recension

Jag har varit något tveksamt inställd till Devil May Cry 4 efter att ha misslyckats så miserabelt med att försöka spela del 3 i serien - jag erkänner villigt att jag absolut inte är någon hardcorelirare när det kommer till DMC-spelen och att 3:an var för svårt för mig. Dock, när jag nu fått möjligheten att låna 4:an (tack Jimmy) så tänkte jag att jag iallafall kan testspela lite, lite sådär avslappnat förutsättningslöst på vinst och förlust.

Har kört ganska exakt en tredjedel av spelet, och rent generellt så har jag inget direkt att klaga på. Stora demonbesatta dockor med överdimensionerade knivarmar/ben, obegränsat med ammunition, spektakulär action, silikon, kreativa bossar, hårdrock, clean grafik, massvis med adrenalinstinna oneliners och sköna kontroller. Orkar inte gå in i detalj på handlingen, men du ska någonstans och det är en jävla massa demoner i vägen, pang pang hugg hugg fina färger och en massa blod. Det finns definitivt vissa småtråkiga partier i spelet, främst bestående av rätt oinspirerade pusselmoment där man måste knuffa runt statyer och dylikt, men överlag är det som sagt rätt bra ös hela tiden.

Dock, än så länge så känns det som att DMC4 saknar det där lilla extra som får mig att vilja stanna hemma från jobbet och bara spela klart det. Svårt att definiera vad som egentligen saknas, men som det är nu så bryr jag mig inte särkilt mycket om vad som händer i spelet. Möjligtvis har jag blivit bortskämd med det mästerliga berättandet i exempelvis Bioshock och The Darkness, men å andra sidan så är inte DMC den typen av spel. DMC kanske bara ska bjuda på färgrika omgivningar där du som spelare gör ditt yttersta för att ha ihjäl allt som ser ut att kunna röra på sig - om det är så så är Devil May Cry 4 ett riktigt bra spel och borde inte missas av någon. Jag kör vidare lite ikväll, vi ses där.

Fanatism

Kan. inte. sluta. tänka. på. Bioshock.

Street Fighter och vidare

Under andra kvartalet 2008 ska enligt utsago den officiella fjärde delen av Street Fighter lanseras (site). I all korthet ser det ut att bli ett tvådimensionellt fightinglir med tredimensionella slagskämpar. Hade det varit för 10 år sedan som denna nyhet landat i min mailbox (eller kanske brevlåda, det var ju trots allt 10 år sedan) hade jag sannolikt tyckt att detta var årets största och allra bästa (spel)nyhet. Dock så kan jag nu, år 2007, konstatera att så ej är fallet. Slå-på-käften-peppet är som bortblåst.

Uppenbarligen så har mitt förut så fightingfokuserade spelintresse så sakteliga tynat bort. Jag minns det glada(?) 90-talet då jag gladeligen(?) införskaffade/importerade i princip alla fightingspel jag kunde komma över och hade råd med till Playstation. Spelade en period (typ 1996) så mycket Street Fighter Alpha 2 att jag fick förhårdnader på vänstertummen av alla Hadoken, Shoryuken och motsvarande specialare. Detta syndrom lär ju idag tyvärr vara i princip utdött då majoriteten av alla spel nu använder sig av analoga spakar istället för digitala styrkors. Lite synd, det är ju annars lite av ett ultimat geek-kännetecken att kunna stoltsera med en riktigt hardcore gamertumme. Finns det något motsvarande idag?

Hur som helst, jag skulle troligtvis fortfarande tycka att det var riktigt skoj att lira några varv Street Fighter, men idag känns det som att andra speltyper har så mycket mer spelupplevelse att erbjuda än fightinggenren ser ut att kunna uppbåda. Mitt tidigare så intensiva digitala slagsmålspepp har skuffats in i ett av hjärnans bakre utrymmen, till förmån för något som jag tycker att du och jag kallar den nya skolans FPS à la The Darkness och Bioshock. I dessa dagar är det med andra ord ett kreativt berättande som attraherar mig snarare än comboporr och styrkorsperfektion. Ska bli spännande att se hur framtiden artar sig på den här fronten.

Street Fighter 2


Street Fighter 4

Nedladdningsbara plasmider 2

Som jag jäktade ur mig igår: Nya plasmider till Bioshock lanseras idag. Bara att kicka igång spelet så uppdaterar det sig automatiskt med nedan fyra nya förmågor:

- Sonic Boom: Hurls creatures and objects back with a blast of force.
- EVE saver: Enables Plasmids to use less EVE.
- Vending Expert: Reduces prices in the vending machines.
- Machine Buster: Increases the amount of damage players deal to cameras, bots and turrets.

Uteblivet Halo-sug?

Om lite drygt tre veckor är det återigen dags för mig att stifta bekantskap med Master Chief, Arbiter, The Covenant, The Flood, Forerunners, Cortana och allt annat i Halo-universat. Dock känner jag ännu inte det gränslösa sug detta borde innebära. Kan det vara så att jag har dränerat peppdepåerna i och med väntan och euforin kring superliren The Darkness och Bioshock? Kan man faktiskt spela för många bra spel på kort tid? Förhoppningsvis inte. Troligtvis inte. Faktum kvarstår: Halo 3 är bokat, och jag är 100% säker på att jag kommer att älska det så fort jag får en handkontroll i händerna.

Giv mig miljoner

ty jag vet hur de skall förvaltas. Nu är jag ju inte en excentrisk mångmiljonär helt befriad från alla typer av samvete, men om jag faktiskt nu skulle ha råkat vara en sådan, då hade jag med stor sannolikhet köpt Seaworld, införskaffat två späckhuggare och två vithajar och bara lutat mig tillbaka för att iaktta spektaklet framför mig. Möjligtvis hade jag även gjort som Andrew Ryan i Bioshock, och byggt mig en personlig utopi på havets botten, som långsamt skulle få förfalla och infekteras inifrån av sin egen eskalerande galenskap. Jag hade köpt en Xbox360 Elite också. Såklart.

Timeshift demo

Det finns ett Timeshift-demo att ladda hem på Xbox Live (har jag hört). Kan kanske vara något, så här i tomrummet efter Bioshock. Ta några vändor Skate också kanske.