Du glömmer aldrig din första

Det var ett tag sedan som min första Canti landade på postterminalen i Trosa (men vad fan, varför kom den inte till Stockholm, kanske du undrar, och anledningen till det är att den hamnade mitt i en adressändring och skickades till min senaste bokföringsadress - ie Vagnhärad). På grund av min (pågående) flytt hamnade han direkt i säkert förvar i en låda, och fick stanna där tills idag då stunden var kommen för en första uppackning.

Första intrycket: Han är stor! Typ 30 cm hög och därmed rätt bra mycket större än jag hade sett framför mig när jag först bestämde mig för att köpa honom. Utöver storleken så känns han gedigen, och exklusiv. Peppz!

Andra intrycket: Han doftar underbart. Låt mig citera en av mina absoluta favoritskribenter på Internet - mig själv:

En av mina absoluta favoritdofter måste vara den doft av färsk vinyl som släpps lös när man sådär ivrigt men ack så varsamt öppnar förpackningen för att låta plastvarelsen där inne för första gången möta omvärlden. Fantastiskt. Helt klart en av livets lätt bortglömda njutningar.

Jag kunde inte ha sagt det mycket bättre själv.